De sista dagarna har jag inte hittat skrivro. Sorg belägrar, tar plats. Dock har vi överösts av vardagsbekymmer som fått regera. Janne och jag har var sin dator och var sin iPhone. Dessutom finns en ”padda”. Det är fantastiska saker som gör livet lättare. Vi är glada åt att få SMS från barnen, att skicka och ta emot bilder, att beställa mat på ICA och att googla vid varje spörsmål.
Jannes lösenord för att öppna iPhonen kan vi båda utantill. Han kan också använda Touch ID (fingertoppen) för detta apparatöppnande. ”Fel kod” Vi provar många gånger, vi vet att koden är den rätta. ”Fingermetoden”fungerar inte. ”Vänta 5 min och försök igen” Så stod det många gånger. Plötsligt står det: ”IPhonen avaktiverad.”
Av en kunnig , man i en affär där inga kunder finns får vi veta att han kan göra telefonen brukbar igen. Men alla bilder, adresser m m kommer att försvinna.
Nu vaknar min nyfikenhet. ”Jag kan nog återskapa den med hjälp av min Mac.”
Jag googlar: ”Att laga en avaktiverad iPhone.” Läser, provar, ger upp, försöker igen, och igen. Läser fler instruktioner…….”Janne! Den fungerar” Nästan allt finns kvar, och jag tillåter mig att vara glad åt min envishet. Hade vi inte befunnit oss i karantän hade något av barnbarnen gjort jobbet snabbt och elegant. Men vi gjorde det själva.
Känns bra!
Ytterligare aktivitet är att vi har städat själva. Det klarade vi också!
God Natt! MoJ
Nu vaknar min nyfikenhet. ”Jag kan nog återskapa den med hjälp av min Mac.”
Jag googlar: ”Att laga en avaktiverad iPhone.” Läser, provar, ger upp, försöker igen, och igen. Läser fler instruktioner…….”Janne! Den fungerar” Nästan allt finns kvar, och jag tillåter mig att vara glad åt min envishet. Hade vi inte befunnit oss i karantän hade något av barnbarnen gjort jobbet snabbt och elegant. Men vi gjorde det själva.
Känns bra!
Ytterligare aktivitet är att vi har städat själva. Det klarade vi också!
God Natt! MoJ